om små fötter och comfortzones.

 
idag fotograferade jag små bebisfötter och två så fina och varma nyblivna föräldrar. det var första gången jag gjorde det och jag vart oväntat nervös. sådär som man alltid verkar bli när man pushar sina egna gränser och testar nytt. går utanför sin comfortzone. och jag åker hem efteråt och är förundrad över mig själv. hur jag har en förmåga att ständigt pusha mig själv till förändring, utveckling och nya utmaningar. hur jag sällan står still. grejen är att jag önskar jag kunde säga att jag gillar det. att jag får en adrenalinkick av det men sanningen är att jag avskyr det. jag avskyr att gå utanför min comfortzone, avskyr att känna mig ny och osäker på något. jag har ett kasst tålamod och är självkritisk till förbannelse och därför väldigt dålig på att tillåta mig vara ny på nått. jag dömer gärna ut mig själv för snabbt och får ständigt kämpa emot såna tankar. linnéa, min vän, skrattar i telefonen åt mig och frågar "men varför utsätter du dig då?" och jag utbrister att jag vet faktiskt inte. för att min natur är så? att det inte spelar någon roll hur nervös jag än varit förut, hur mycket ångest jag än känt eller hur mycket jag än våndas över att inte kunna allting på en gång - för jag gör det ändå. uppenbarligen. som om jag har någon slags envis liten dam inom mig som tar beslut jag inte har möjlighet att påverka.
 
och tur är väl ändå det att hon finns, den lilla damen. faktiskt. för nånstans vet jag att den egenskapen kan vara mitt viktigaste recept för framgång. 
bebisfoto bebisfotografering familjefotografering sara holmberg
3 kommentarer