Lediga tisdagars regn, kaffe & samtal.

 
Eftersom jag jobbar helg varannan helg är jag därför ledig på olika vardagar varannan vecka också. I tisdags förra veckan var jag ledig! Eller ledig var jag inte riktigt, för jag hade egentligen en lång to-do-lista med saker att göra, planera och skicka iväg med Sarasblick. Men kvällen innan stod jag på balkongen i mörkret och borstade tänderna och spanade ut över stjärnhimlen ovanför och kände att "Sara, balans". Det är liksom viktigt på riktigt det där med balans. Jag vet ju det. Annars blir det som var roligt inte roligt det heller tillslut. Så jag slopade to-do-listan kvällen innan för första gången efter flera veckor intensivt tempo och ställde inget alarm på min mobil. Jag sov ut och vaknade på tisdagen till av regnsmatter och en efterlängtad känsla av att ha sovit ut. Ahh. <3
 
 
Krispiga soliga septemberdagar i all ära, jag älskar dem villkorslöst men ibland finns det ingen större lycka än när vädret är riktigt ruskigt på ens lediga kravlösa dag. Gör kaffedrickande och pyjamas-hela-dagen så mycket mysigare. 
 
 
Jag brukar inte dricka kaffe på morgonen utan då är tekoppen (eller kanna kanske borde vara en mer rättvis förklaring på mina tekoppars storlek) högst helig istället men denna vecka hade jag längtat så intenstivt efter mitt egna bryggkaffe (jobbets är så grymt äckligt) att det fick bli en kopp direkt på morgonen. NJÖT.
 
 
Kolla koppkärleken på denna! Mitt senaste secondhandfynd (tillsammans med sin lite rosigare kompanjon). Handgjorda och jag fick dem för en tia var. Kände nästan lite skuldkänslor när någon faktiskt suttit och gjort dessa med sina bara händer och skrivit in sina snirkliga initialer på undersidan. Älskar hantverk!
 
 
Efter några timmar var jag ändå tvungen att ansa till mig lite och gnugga sömnen ur ögonen och bre på rött läppstift och släppa ut håret istället för jag skulle på möte. Kände mig rätt fancy pågrund av att min vardag annars mest består av svart skjorta med nedspilld mjölk på och svettiga gympaskor på jobbet. 
 
 
*Stressad o försöker hinna ta selfies innan tåget* = leende som inte riktigt når ögonen, hehe. 
 
 
Efter mötet tog jag mig hemåt igen efter en sväng inne på Coop och möttes av eftermiddagssol i vardagsrummet. Vi har ju balkong nu förresten! Det har ju renoverat hela himla våren och sommaren typ. Och alltså, ser ni vilken ful röd färg de valde eller? Och som om de inte vore nog är den glansig dessutom och i plåt. Och som om det inte var nog måste alla ha vitgrönrandiga markiser sen också (huset är förövrigt gul/vit). Inte riktigt en färgmatchning i smak, nä. Men å andra sidan är det ju inte vår lägenhet egentligen och det är ju verkligen bara en bagatell. Såklart. Men ändå, IG minus i den som valde färger. 
 
 
Jag hann i alla fall knappt ställa mig i köket innan det ringde på dörren och jag fick ett par långa armar runt omkring mig. Linnéa. Vi rullade chokladbollar och jag fick ventilera mig över mötet jag nyss hade haft. Alex kom hem och joinade att lyssna på mitt ventilerande (läs: analys av hur jag egentligen hade lyckats framföra mig själv eller inte). 
 
 
"Det kommer säkert se ut som om jag kollar i kors". "Närå". Hehe. 
 
 
Sedan drack vi kaffe/te och åt andaktigt chokladbollarna och pratade om framtidens evolution, om att våga plugga något som inte ger ett färdigpaketerat yrke efteråt, om flyktingkatastrofen, om Alexs enorma socksamling, om bröllop och om det är värt att säga emot och skapa diskussioner på Facebook eller vart man ska fokusera på att lägga ner sitt engagemang på.
 
 
Här är i alla fall min favvohänder. Som jag skrattande påpekade omslöt hela koppen så att den nästan försvann. 
 
 
Kolla så mycket jag tycker om den hära. Linnéa är kanske den mest naivt snälla människa jag känner som alltid tror människor om gott och som ändå har skinn på näsan. Så bra kombo. Är för övrigt övertygad om att denna donna en dag kommer att bli en fenomenal rektor eller bli forskare inom pedagogik en vacker dag. Och inte minst en f a n t a s t i s k lärare förstås. Så sjukt viktiga yrken. *Stolt kompis*. 
 
 
Efter några timmar la hon sina långa armar runt omkring mig igen och vinka hejdå. Då satte jag på Nina Simone och knöt förklädet runt mig. 
 
 
Sedan lagade jag klassikern köttfärssås med spaghetti. Alex och jag har levt på så sjukt liten budget på sistone att vi mest ätit blodpudding (true story). Men jag hade prompt bestämde att nu var det faktiskt dags för köttfärssås för en kväll. Tycker alltid om att laga mat när jag väl gör det, avslappnade på det sättet att man inte kan göra annat än att laga just mat. Har som höstlöfte att försöka bli bättre på det där att faktiskt laga riktigt middag oftare.
 
 
Tillslut tjöt jag "nu äre klart!" och vi satte oss till bords och åt glatt. Sedan satt jag framför datorn i några timmar. Skickade iväg två avtal till två bröllopskunder, redigerade lite bröllopsbilder (och dessa bilder!). Sedan kokade jag te och tog fram fruktsalladen jag hade förberett och åt upp medan jag jobbade lite till med Sarasblick för att tillslut stänga ner datorn lite innan tolvslaget (alldeles för sent egentligen, ja). O så snipp snapp så var min lediga tisdag slut. 
ä.
3 kommentarer
Hanna

Gud vad god köttfärssåsen såg ut! Jag har också som mål att försöka laga mer mat. Eller kan inte mer men jag ska försöka hitta ett sätt att njuta av att laga mat. Det måste ju göras så då kan man ju lika gärna gilla det ;)

Svar: *sträcker mig nöjt över köttfärssåskommentaren* Haha, jag vet, jag är på samma nivå ;)
Sara Holmberg

ISA

alltså Sara!! du lyckas få allt att bli så mysigt och fint, gillar det så jädra mycket <3

Svar: haha, Isa! Tar det som en komplimang så tack <3
Sara Holmberg

Rebeckas food & baking

Vilka fina koppar du fyndat! Jag letar efter liknande själv nämligen :)

Svar: Tack! Är SJUKT nöjd, hehe. Lycka till!
Sara Holmberg