urvridna trasor, ghandi och saffranscroissant.

när ett paket fastnar i tullen, ens hyra ska höjas, en viktig hårddisk kraschar och lagning ligger på åtta tusen (!!!) och konflikthantering, otillräcklighet och känslan av en ständigt pysande punka i själen följt ens senaste veckor måste man 1. gråta. tillslut faktiskt bara släppa fram den efter en hel höst. låta den rulla över kinder och nyckelben, smeta ut mascara och vattna ens ögon blanka och tillåta sig en stund av paus för självkritik. 2. köpa en saffranscroissant 3. göra en lista, beta av, ta beslut kring den där förbannade j*vla hårddisken, mejla, planera, lägga upp och andas in och ut. sådär som mamma envisats med att jag borde göra när hjärnan spinnar för snabbt. och våga kanske framförallt andas mig igenom gränssättningar. gräns är min största svaghet. och när jag väl sätter gräns mot andra är min automatiska reaktion att alltid kompensera för det. som att nånstans ursäkta mig för att jag satte gräns. så när jag säger "nej", vill jag genast bekräfta. genast göra något extra för att visa att jag gillar dig, jag hör dig, jag ser dig och eh, åh, hoppsan, förlåt att jag sa stopp, förlåt att jag inte räcker till eller förlåt att jag har krav men jag menar inget illa. okej, lova, tyck om mig ändå. 
 
och hemma står jag vid diskbänken och stirrar på trasan som hänger över vattenkranen. alex blir tokig på mig för att jag är slarvig med att skölja ur den. då luktar den rätt så jättesnabbt pyton. och jag tänker att jag är lite som den där urvridna trasan just nu. lite hängig, lite illaluktande. har inte riktigt blivit genomsköljd. men jag är älskad ändå. det vet jag ju. för alex drar ner mig i soffan även när jag motvilligt säger att jag inte hinner och trycker mitt huvud mot hans bröstkorg och tillslut måste jag ge mig och bara ligga där med huvudet mot hans bröstkorg och känna att huvudet äntligen varvar ner i takt med hans djupa andetag. mamma ringer och ger långa råd och tankar och agerar min egna Ghandi en vanlig regnig tisdag. och när hon brister ut i asflabb för att pappa skämtar med oss i bakgrunden fylls min kropp med trygghet. jag säger att jag längtar hem till jul, jag längtar hem till att få va barn en liten stund igen. 
 
idag äter jag min saffranscroissant. gråter lite. reder ut. andas. 
2 kommentarer
E

Puss och styrkekramar!

Svar: <3
Sara Holmberg

KAJSA CHARLOTTA

det blir bättre snart och reder ut sig. det gör det alltid. kramkramkram <3

Svar: puss! <3
Sara Holmberg