Behöva stanna upp.

 
Nu åker jag hem i några dagar.
 
Till mamma. Till pappa. Till gästrummet som alltid badar i mjukt gult. Till lukten av hemma. Till köket, till kaffestunder, till space. Space att få vara lite själv fast tillsammans. Space till att gå promenader. Gråta ut, tänka om och låta vilan få infinna sig så jag kan orka göra utrymme för förändring. För förändring behövs nämligen, annars kommer jag inte hålla, annars blir ingenting roligt tillslut. Det insåg jag plötsligt sådär en fredagsnatt för några dagar sedan. Det slår mig ännu en gång att det där med insikt kan bringa en den största av lättnader och på samma gång en enorm sorg och smärta. Det är okej. Bara inte så himla lätt alla gånger. 
 
Och trots att självaste Gud nog har satt på kranen eftersom allt bara forsar ut, så ler jag lite, för jag inser lite i smyg att jag nog är den största jävla optimisten nånsin skådat. För efter gråten sipprar hoppet snabbt in igen. Mitt i motgång finns medvind som tröstande smeker kinden. Mitt i sorgen finns den djupaste av kärlekar. Jag ser det. Och jag vet att det föralltid kommer vara mitt allra viktigaste val, om och om igen - att jag ser just det. 
 
Men nu, nu ska jag hem och låta min få hjärna vila, så jag finner fokus, kärlek och tro inom mig själv igen. Vi ses nästa vecka. ♥ 
ä.
4 kommentarer

Färgklicken.

En färgklick för ögat. För att det behövs, helt enkelt. 
ä.
2 kommentarer

Söndagsmys.

I söndags vaknade vi upp efter en natt då vi föll huvudstupa i sängen runt 03.30 efter en maskeradfest (jag var förövrigt en episk Jesus!). Vi var möra och kylskåpet ekade tomt och vi orkade inte husera i vår lilla etta med kläder över golvet och odiskad disk, så vi drog halsdukarna om halsarna, höll hand och gick ner på byn istället för frukost. Där sken solen genom fönstret - ♥!
 
Vi beställde varsin varm choklad med grädde. 
 
Samt himmelskt goda mackor (!!). Blev en sådan där helig tystnad av matorgasm = bästa recensionen som finns. 
 
 
Promenerade sedan i denna idyll.
 
Tyckte denna båt var för himla tjusig! 
 
Och emellan våra samtal om pengar, frihet, uppfostran och båtkikande pausade vi för detta. En ytterst viktig paus, om man frågar mig. <3
 
Men absolut bäst utav allt, kunde vi även pausa för att blunda mot solen när den plötsligt trängde sig fram, ännu en gång. SOL, vad jag älskar dig! Sedan spenderade vi resten med söndagen att fortsätta promenera och ha bra, fina samtal, vart bjudna på fika hos ena svägerskan, powernappade som två pensionärer, åkte på middag hos min familj (minus pappa), fästis åkte på bio och jag spenderade resterande av kvällen med min fina, fina mamma och fnittrade åt filmen "Mästerkatten" och drack te. En söndag med söndagsmys rakt igenom. <3
ä.
1 kommentar